Nu har Ilma förstått vad det innebär att gå till dagis, samtidigt som hon tycker att det är roligt så förstår hon att jag kommer lämna henne. Idag var det många tårar på kinderna när jag gick *gulp* och känslan blir ju inte bättre av att majoriteten av personalen var inne på möte.
Jag observerade också under en längre tid en ensam liten pojke som satt i ett hörn i klätterställningen och grät hejdlöst. Var var "hans" fröken? Varför var det ingen som saknade honom och funderade vart han var? Efter ca 7-10 minuter påpekade jag för en av fröknarna att han satt där och att någon kanske borde titta till honom...
Vänner till oss håller också på att skola in barn, fast i en annan del av Solna, och dom berättar hur fantastiskt lugnt det är där... ja.. här är det raka motsatsen. Några namn på lekar som beskriver situationen på Ilmas dagis (som jag upplever den) är; blindbock, hela havet stormar och sänka skepp.
Jag ser fram emot 10/10
frida
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar