Bär ditt barn som den sista droppen vatten Björn Ranelid


torsdag 30 maj 2013

Hej då husdröm

Under ett par års tid har vi tittat efter hus. Många gånger mest på skoj, men några gånger helt seriöst. Vi träffade banken här i Stockholm och fick ett muntligt svar på hur mycket pengar vi skulle kunna få låna till ett hus under vissa förutsättningar. Och vi har anpassat vårt letande efter det. Med tillökning i familjen har kraven ändrats lite och närheten till bl a barnvakt har klättrat högre och högre upp på listan och därför innefattar sökningarna på hemnet numera även Gävle kommun. Men vår bankman här kunde inte svara för huslån i Gävle utan hänvisade oss till det lokala kontoret.



Vi kontaktar dom i hopp om att dom ska kunna ge oss en fingervisning så vi vet vilken prisklass vi kan lägga oss i. Vi blir ombedda att ansöka om ett lånelöfte vilket vi också gör. Men där tar det stopp. Vårt ärende lämnas till en kreditkommité som återkommer med beskedet att vi inte kan få veta hur stort lån vi kan få innan vi sålt vår lägenhet. Vi försöker förklara att vi är fullt medvetna om att vi inte kan ta ett TILL lån på x miljoner kronor och att det är en självklarhet för oss att sälja vår bostadsrätt innan vi genomför ett husköp. Men för att kunna titta på hus behöver vi veta vad banken anser att vi har råd att köpa. Men nej. Vi får inget svar förrän vi sålt vår lägenhet.
I och med det här är det alltså snudd på helt omöjligt för oss att köpa ett hus i Gävle. Jag vet ingen, med två små barn, som skulle våga chansa på att sälja sin lägenhet för att sedan på max ett par månader hinna få igenom ett lånelöfte, hitta ett hus man vill ha, packa och genomföra en flytt.
Så, älskade Solna, du får stå ut med oss ett bra tag till...

frida

måndag 27 maj 2013

Vändningsförsök

I torsdags när vi var hos barnmorskan upptäcktes att bebisen inte låg med huvudet ner och vi bokades in för ett vändningsförsök på Danderyds sjukhus. Vi kom dit i morse strax innan kl 8, väl förberedda på vad som skulle kunna hända under dagen och att det kunde ta väldigt lång tid. CTG kollades men bebisen verkade mest sova och sammandragningarna, som jag annars har dygnet runt, lös med sin frånvaro. Kurvan såg hur som helst bra ut och jag fick byta om till sjukhuskläder. Min älskade man stöttade mig fint genom att säga: mmm sexy (behöver jag tillägga att det var ironi..).

Tack bebis för din fina morsdagspresent, se nu till att stanna kvar med huvudet neråt..


Nål sattes i armen, blodtryck mättes 105/65 - fantastiskt högt som vanligt, och så var det bara att invänta läkaren. Efter en halvlång väntan dök hon upp med två följeslagare som skulle läras upp, ultraljudsmaskinen slogs igång och den iskalla gelen kladdades på. Och plopp. Där var huvudet. Precis där det skulle vara. Läkarna tackade för sig, önskade oss lycka till och gick igen. Så så dramatiskt blev det. Nu fortsätter den oändliga historien, för även om vi vet att bebisen kommer ut förr eller senare så är det just så väntan känns - oändlig.

frida

söndag 26 maj 2013

Tack Ilma

Idag är det mors dag. Min dag, tack vare dig underbara Ilma. Du är klok, smart och otroligt omtänksam. Jag älskar dig!


Published with Blogger-droid v2.0.4

torsdag 23 maj 2013

Huvudet upp och fötterna ner

I normala fall är det ju positivt när huvudet är upp och fötterna är ner men nu råkar det vara så att min bebis har intagit den positionen och då är det inte riktigt lika bra. Eller ja, egentligen vet vi inte var huvudet är någonstans. För att citera läkaren som letade med ultraljudet "nej, jag hittar inget huvud. Den har nog inget. haha". Gissa vilken mardröm jag kommer ha i natt! =S
På måndag blir det i alla fall ett besök på Danderyds sjukhus för ett vändningsförsök

Tydligen så finns risken (eller möjligheten) att förlossningen startar vid ett vändningsförsök så nu har jag sagt åt mamsen att packa väskan och stå startklar. Oavsett så är det nu 3 veckor kvar till beräknat förlossningsdatum så nedräkningen kan börja...

frida

fredag 17 maj 2013

Älskar att bada

Vår lilla fisk


Published with Blogger-droid v2.0.4

Mamma, var är min farfar?

Idag var andra gången jag fick den där frågan som man absolut inte vill ha:
I: mamma, var är min farfar?
J: din farfar lever inte
I: är han död, uppe i himlen?
J: ja, det kan man säga?
I: men när kommer han tillbaka?
J: han kommer inte tillbaka, han lever inte längre
I: men var är hans hem?
J: han har inget hem för han lever inte längre
I: men då måste han köpa ett nytt hus.. i himlen!

Ja, hur förklarar man för en 3åring vad döden är?


frida

torsdag 16 maj 2013

Hockey-VM - hur tänkte jag egentligen?

Kim har åkt till Finland för att se på hockey-VM. När detta diskuterades för x antal månader sedan så kändes det, med viss tvekan, ändå helt ok. Nu när jag står här höggravid (går in i vecka 37 nu och nu anses det normalt att bebisar föds..) med min man i ett annat land så känns det inte längre som helt ok. Så för att göra saken lite bättre fick han glatt köra mig och Ilma till Gävle. Till Ilmas stora STORA lycka är poolen up n running och hon fick premiärbada med moster och morfar igår. Vi har hunnit med ett dopp även idag och om jag känner min dotter rätt så hinner det nog bli en till simtur innan dagen är över.

I morse, medan vi båda fortfarande var på relativt bra humör, passade jag på att knäppa några kort på Ilma och bebismagen. Som ni ser är det rätt mycket Ilma och rätt lite mage.. kanske fanns en tanke bakom det.
Vi ses snart...


frida

tisdag 14 maj 2013

Gravid v 36..eller nåt

Flodhäst, elefant, kossa..ja kärt barn har många namn och jag känner att alla dessa ord passar perfekt in på mig just nu. Medan de flesta har kört "beach 2013" i några månader nu och är i sitt livs form så kan jag ganska snabbt konstatera att det är exakt tvärt om för mig. Magen är rund som en badboll och den sexiga sommarlooken i högklackat får lämna plats åt en vankande anka i tennisskor *tröstäter en chokladboll*.
Det är, utan att överdriva, jobbigt att sitta, stå, gå och ligga. Jaha? Och hur ska man kunna samla på sig energi för att orka med en förlossning då? Det borde du ha tänkt på när du skapade kvinnan Herr Gud! Förlåt...Hen Gud!

Enligt mig själv är jag just nu i vecka 36 men enligt ultraljudet så är jag i vecka 34, så det där med förlossningsdatum känns lite oklart om jag ska vara ärlig. Efter senaste besöket hos barnmorskan tyckte även hon att vi skulle gå efter det tidigare förlossningsdatumet (men hon fyller fortfarande i alla papper som om det är det senare datumet som gäller.. öhh..). För att inte vara allt för oförberedd och bli överraskad om allt sätter igång har vi i alla fall kommit fram till att vi, mentalt, kör på det tidiga datumet.


Vecka 36 

Troligtvis börjar det bli jobbigare och mer otympligt att gå nu. Livmodern står som allra högst under graviditeten, den når ända upp till bröstbensspetsen. Det kan kännas som om lungorna inte längre får plats. Men det blir förmodligen inte värre än såhär - om någon eller några veckor sjunker barnet ned något och det blir lättare att andas igen.

Livmodern fortsätter med sin "träning" i form av förvärkar, som gör att magen plötsligt drar ihop sig och blir alldeles spänd.

Det kan vara svårt att få till en riktigt bra sömn. Du vaknar förmodligen för att vända på dig flera gånger varje natt, och måste gå upp för att kissa allt oftare.
De flesta finner det bekvämast att sova på sidan, kanske med en kudde som stöd för den tunga magen.

Vila så ofta du kan.


I och med att jag sover ganska dåligt just nu så önskade jag mig en tidig morsdagspresent (jo, man får göra så!) i form av en sleep mask. Jag var rätt skeptisk till den egentligen men kände att det kunde vara värt att prova och jag måste nog säga att den ligger topp 3 på min bästa-vänner-lista. Visst, jag vaknar fortfarande och undrar hur i hela friden jag ska lyckas vända mig från ena sidan till den andra, men somnar om väldigt fort igen. Sleep mask + lite brun utan sol och man ser nästan ut som människa igen.


frida