Bär ditt barn som den sista droppen vatten Björn Ranelid


onsdag 27 oktober 2010

Vår egen saga

Ilma kom på den briljanta idéen att sova oavbrutet till 07.30 för att sedan somna om till 09.15. Just precis då kändes det som en alldeles utmärkt idé, men fem minuter senare insåg jag att vi plötsligt hade bråttom. Bussen mot Solna C och BVC skulle gå 10.02 och ska man lyckas komma på bussen i detta barnvagnstäta område så måste man vara vid hållplatsen i god tid. Ilma såg smått chockad ut när morgonmyset i sängen hoppades över och kläderna togs på direkt. Gröten skyfflades in i all hast. Mössa, vantar, jacka och ner i vagnen. HA vi var först och var därmed garanterade en plats på bussen. Pjuh.

Ilma visade stolt (?) upp sina krypfärdigheter för härliga BVC-Caroline. Hon, alltså Ilma, hade vuxit hela 2½ cm sedan sist och når nu 73½ cm ovanför marken. Vikten ökar stadigt (inte helt oväntat med tanke på hur gott hon verkar tycka att allting är) - 9,3 kg!

Stannade till på ICA och handlade lite bananer och lite annat (som jag absolut kommer förneka om någon frågar). Sedan somnade fröken Liten och jag valde att ta apostlahästarna hem. Helt fantastiskt underbart väder. Så där lagom kallt, vad nu det betyder??, och färglada höstlöv som föll från varje träd hela vägen hem. Kändes nästa som att promenera i en saga.

En liten stund efter att vi klivit innanför dörren ringde Saija och frågade om vi ville hänga med på prommis...dålig tajming. Men vi bestämde att kidsen skulle få en playdate istället så jag och Ilma gick hela långa vägen hem till dom....100 meter. Barnen lekte...eller ja typ lekte med varandra medan vi vuxna fick prata strunt och dricka te. Trots ett stort utbud av leksaker tyckte Ilma att det var roligast att leka med en blank stolsfot samt med en tesil. Och så fick Theo pussen - söööööta!

Inga kommentarer: