Bär ditt barn som den sista droppen vatten Björn Ranelid


tisdag 25 september 2012

Husdrömmar

Tyvärr känns det som att det är så det kommer fortsätta vara - just drömmar. Vi har ju tittat på hus till och från i 1½ år utan att hitta något vi båda gillar. Förra veckan dök det upp - drömhuset - ja, platsen huset ligger på är kanske ingen dröm utan håller ganska normal "Stockholm-standard". Men det finns lite trädgård, det finns lite träd medan avståndet till Stockholm city är längre än vad vi är vana vid. Problemet är att huset är ett nybygge. Det innebär att vi måste ha en kontantinsats till huset 6 månader innan vi säljer vår egen lägenhet. Det finns något som kallas handpenningslån, men det är ganska kostsam historia som vi skulle ha fungerat om det var ett par månader vi pratar om, men ta lån med hutlös ränta i ett halvt år känns inte fullt lika lockande. Så här står vi. Ett hus vi vill ha, till ett fullkomligt acceptabelt pris, med pengarna fast i lägenheten.
Det låter säkert som världens i-landsproblem, vilket det också är, men när man letat och letat, gått på visning efter visning och plötsligt hittar det man vill ha.. ja då känns det ledsamt att inte kunna slå till. Det blir med en tung suck som jag åter igen sätter mig på hemnet och fortsätter leta.

Hej huset! Hej då huset..

frida

1 kommentar:

Lisa sa...

Det finns en mening med allt! När det är rätt så blir det rätt ska du se!