Jag gissar att det är fler än jag som kommer känna igen sig i det jag kommer skriva. Kanske inte lika många som kommer erkänna att dom känner igen sig. Och de flesta kommer kanske totalt förneka att dom känner igen sig. Sen finns det säkert en hel del som verkligen inte känner igen sig - till er kan jag bara säga Grattis!
I början när en tjej träffar en kille är det mesta harmoniskt, spännande och man luktar gott för det mesta. Den ena lägger märke till små förändringar hos den andra så som; har du ny tröja, har du nya strumpor, har du klippt dig, ny hårfärg?
Med tiden blir de flesta saker rätt ospännande (det kallas "vardagen") och man luktar gott men det är inte alltid den andra ens märker att man sprutat på sig lite parfym. Kommentarer som; vad du är underbar, vad gjorde jag utan dig och jag älskar dig förekommer fortfarande.
Efter ytterligare en tid måste man upplysa den andra om att man gjort sig fin så att denna då förstår att h*n ska säga vad fin du är! Har man köpt nya byxor man tycker att man är snygg i bör man även upplysa om detta så att den andra kan fälla en lämplig kommentar.
Lägg sedan på ytterligare lite tid. Då kan det hända att man ibland tänker varför skaffade jag dig? Jag sliter, fixar och donar och trots påminnelse om att nya gardiner införskaffats och satts upp så kommer det inte ett tack utan bara ett jahaa, där ser man. Det är vid den här tidpunkten man kan börja fundera på om man har blivit en gammal bakmaskin.
I början var det spännande att läsa instruktionsboken, se vad maskinen kunde åstadkomma. Den levererade alltid färskt, mjukt nybakat bröd som luktade gott.
Med tiden blir bakmaskinen en del av vardagen och känslor som vad du är underbar, vad gjorde jag utan dig och jag älskar dig förekommer fortfarande.
Efter ytterligare en tid börjar det bli lite småjobbigt att göra ren maskinen varje gång man använt den. Köpta tekakor är ju rätt gott trots allt...
Lägg på ytterligare en tid och plötsligt känner man; varför skaffade jag dig? Köpta tekakor ÄR ju godast! Och vipps så står man bland alla gamla matlådor och skorpor i skåpet och är inget annat än en gammal bakmaskin som ingen orkar använda.
Har jag blivit en gammal bakmaskin?
frida
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar